Verb Tenses

På isländska finns det 8 verbtider/mood, som kallas tíðir. Det finns två riktiga tempus och sex tempus/mood som bildas med hjälp av hjälpverben hafa och munu

När du lär dig ett isländskt verb bör du därför också lära dig participet och den enkla formen av verbet om de är oregelbundna.

Här är tempusformerna för verbet gera:

Nuvarande nútíð:	Hann gerir það.	Han gör det.
Preteritum (enkelt förflutet) þátíð:	Hann gerði það.	Han gjorde det.
Perfekt: núliðin tíð	Hann hefur gert það.	Han har gjort det.
Pluskvamperfekt: þáliðin tíð	Hann hafði gert það.	Han hade gjort det.
Framtid 1: framtíð	Hann mun gera það.	Han ska göra det.
Framtid 2: þáframtíð	Hann mun hafa gert það.	Han ska ha gjort det.
Villkorlig stämning 1 Skildagatíð	Hann myndi gera það	Han skulle göra det.
Villkorlig stämning 2 Þáskildagatíð	Hann myndi hafa gert það	Han skulle ha gjort det

I isländskan är preteritum att föredra i tal och skrift. Perfekt används mer för att säga att du redan har gjort något (ég hef gert það) och att du har gjort något (ég hef verið að gera það).

Som du kan se är Skildagatíð och Þáskildagatíð inte tempus på engelska, utan snarare subj

Ég gerði þetta í gær

Jag gjorde det här igår.

Ég fór í bíó í gær

Jag gick på bio igår

Ég keypti mat áðan

Jag köpte mat just nu

Ég hef gert þetta áður

Jag har gjort detta tidigare

Ég hef heimsótt í Skaftafell áður

Jag har besökt Skaftafell tidigare

Ég hef verið að reyna að ná í þig

Jag har försökt att nå dig

Perfekt bildas med hafa och participet i det förflutna. Precis som i engelskan finns det många oregelbundna particip.

læra, lærði, hef lært (regular)
lära sig, lärt sig, har lärt sig

gera, gerði, hef gert (regelbunden)
göra, gjorde, har gjort

sjá, sá, hef séð (oregelbunden)
att se, såg, har sett

bíta, beit, hef bitið (oregelbundet)
bita, bita, ha bitit

fara, fór, hef farið (oregelbunden)
gå, gick, har gått

På engelska beskriver perfekt tidigare upplevelser. På isländska, precis som på engelska, kan du lägga till termer som þegar/nú þegar "redan", nokkurn tíman „ever/när som helst“ eller áður "före" för att ytterligare betona hur något tidigare har hänt (eller inte hänt) i det förflutna, men det är inte nödvändigt.

Ég hef lesið bókina. Jag har läst boken.

Ég hef nú þegar lesið bókina.

Jag har redan läst boken.

Hefur þú séð eldgos?

Har du sett ett utbrott?

Hefur þú séð eldgos áður?

Har du sett ett vulkanutbrott tidigare?

Hefur þú nokkurn tíman séð eldgos?
Har du någonsin sett ett vulkanutbrott?

Det är viktigt att lära sig och kunna förstå alla de isländska verbens tempus, men det allra mesta av talet är i antingen presens eller preteritum, med framtiden knappt efter.

Observera att fyra av dessa sex tempus använder ett hjälpverb hafa eller munu. Det är viktigt att snabbt memorera alla former av dessa två verb eftersom de används så ofta.

Þið hafið aldrei komið á Seyðisfjörð
Ni har aldrig varit på Seyðisfjörður.

Þið munuð aldrei koma á Seyðisfjörð.

Ni kommer aldrig att komma till Seyðisfjörður.